Våren 2021 utkommer Donnerska institutets historik. Brevväxling, mötesprotokoll och annan dokumentation berättar om avgörande vändpunkter och inflytelserika personer i institutets över 60-åriga historia. Efterforskning och skrivarbete görs av professor emeritus i religionsvetenskap Nils G. Holm, som samtidigt blickar tillbaka på sin 33-åriga styrelseperiod vid institutet.

Donnerska institutet (DI) grundades 1959 som resultatet av en testamentarisk donation av makarna Uno och Olly Donner. Bägge var hängivna antroposofer och anhängare av filosofen Rudolf Steiner, med en stor förkärlek för mystik och esoterism. Samtidigt klargjordes det från början att DI skulle understöda och bedriva seriös vetenskaplig forskning, med fokus på religion och kultur i bred bemärkelse.

– Unos brorson professor H. W. Donner spelade en avgörande roll i makarnas beslut att testamentera till Stiftelsen för Åbo Akademi. Redan 1954 inleddes livlig brevkorrespondens mellan H. W. Donner i Uppsala och farbrodern Uno i Schweiz. H. W. Donner såg ett stort mervärde i ett självständigt religionshistoriskt och kulturhistoriskt forskningsinstitut knutet till stiftelsen, berättar professor emeritus i religionsvetenskap Nils G. Holm.

Unos och Ollys donationsbrev mottogs år 1956 av stiftelsen och dess skattmästare Tor-Erik Lassenius. Men korrespondensen mellan Finland och Schweiz fortsatte, samtidigt som nationella kriser i form av generalstrejk och presidentval uppslukade stiftelsedelegationens fokus. Under den treårsperiod som förflöt innan planerna på det religionshistoriska institutet realiserades, ifrågasattes också verksamheten från olika håll.

– Vid Åbo Akademi oroade man sig för att institutet skulle bedriva forskning i antroposofisk anda och därmed befläcka universitetets vetenskapliga rykte. Kritik riktades även från biskopen i Borgå, som själv satt med i stiftelsens delegation som ordförande. I testamentet framgick det att teologer inte kunde få anställning som DI-forskare, vilket biskopen kritiserade i den mån att han hotade med avgång från delegationsposten, berättar Holm. H.W. Donner liksom den tidigare ÅA-rektorn och stiftelsedelegationsmedlemmen Lars Erik Taxell agerade viktiga förmedlare i konflikterna. De fann kompromisser som både välkomnade teologer och garanterade strikt vetenskaplig forskning, samtidigt som donatorernas önskemål respekterades.

Nordens största religionsvetenskapliga specialbibliotek

Medan debatten om DI:s verksamhetsform ännu pågick upprättades 1957 ett religionsvetenskapligt specialbibliotek i institutets regi. Idag omfattar DI:s samlingar omkring 90 000 volymer som berör alla religionsvetenskapens områden. Enligt donatorernas önskan ingår också samtliga Rudolf Steiners verk i biblioteket.

– Då jag som ung student flyttade från Mariehamn till Åbo 1962 för att studera teologi och religionshistoria, stiftade jag bekantskap med DI:s digra samlingar. Biblioteket har utgjort en betydelsefull kunskapskälla för mig under samtliga skeden av min akademiska bana. Mitt intresse för extatiska religionsformer och mystik gick väl ihop med institutets verksamhet, framhåller Holm.

Holm tillägger att institutets bibliotek upprättades som ett s.k. presensbibliotek, vars samlingar fanns tillgängliga på plats och ställe men inte för hemlån. Idag kan merparten av verken lånas med hem och de fysiska böckerna samsas med digitala utgåvor. Tillgänglighet är bra, men genom de allt färre och kortare besöken i biblioteken mister vi möjligheten till betydelsefull fysisk kontakt, konstaterar Holm.

Intresse för pingströrelsen

Nils G. Holms egen akademiska bana tog fart bara ett par år efter att DI:s verksamhet inleddes. Genom studierna i religionshistoria vid ÅA uppstod genast en nära kontakt till institutet. Första gången Holms eget namn finns nedtecknat i institutsbibliotekets gästbok är 1968.

– I mina studier och senare avhandlingar studerade jag pingströrelsens extatiska riter och fysiska uttryck. Jag har själv en bakgrund inom pingstkyrkan, som etablerades i Finland under 1910-talet. Under arbetet med mina avhandlingar, först pro gradu och senare både licentiat- och doktorsavhandlingar, besökte jag pingstförsamlingar över hela Svenskfinland för att lära mig mera om särskilt tungotal. Jag studerade medlemmarnas behov av att ta del av underverk, ur ett religiöst, psykologiskt och sociologiskt perspektiv, berättar Holm.

Under studie- och forskartiden tog Holm del av både litteratur och lärorika symposier vid DI. År 1970 beviljades han även ett betydelsefullt stipendium av stiftelsen om 5000 mark. Pengarna gick till införskaffandet av en blå Volkswagen ”Kupla”, som avsevärt underlättade hans fältarbete runtom i Finland.

– Min licentiatavhandling skrev jag vid ÅA inom religionshistoria men jag disputerade vid Uppsala universitet. I slutet av min studietid komplicerades mitt förhållande till den dåvarande ÅA-professorn Haralds Biezais och jag beslöt att fortsätta min forskning i en annan vetenskaplig miljö, förklarar Holm.

Livsavgörande forskarstöd

Stiftelsen för Åbo Akademi förverkligade Holms religionshistoriska karriärsdrömmar genom att bevilja honom ytterligare forskarstöd under slutet av 1970-talet. Efter att ha doktorerat i ämnet religionspsykologi vid Uppsala universitet 1976 med en avhandling om tungotalet, återvände Holm till Åbo och erhöll 1977 en forskarstjänst vid stiftelsens forskningsinstitut. Här bereddes möjlighet att i institutets skriftserie publicera tre viktiga arbeten: Pingströrelsen. En religionsvetenskaplig studie av pingströrelsen i Svenskfinland (1978), Mystik och intensiva upplevelser (1979) och Finlandssvensk skolungdom om religion och samlevnad (1979). Denna forskartjänst blev livsavgörande för mig som forskare, särskilt efter mina tidigare motgångar med professor Biezais, som för övrigt avgick som professor år 1978, säger Holm.

Året därpå stod tjänsten som professor i religionshistoria vid ÅA ledig. Holms redan imponerande meritförteckning och fleråriga bakgrund som föreläsare vid akademin ledde till att han tilldelades tjänsten, först som tillförordnad, sedan som ordinarie professor.

– Samtidigt som jag blev professor i religionshistoria förstatligades ÅA och det religionshistoriska läroämnet lösgjordes från DI och överläts administrativt och ekonomiskt till akademins humanistiska fakultet. Det här utgjorde viktiga vändpunkter både i stiftelsens, institutets och läroämnets historia, och professuren skildes i det här skedet från föreståndarskapet vid DI så att de blev två olika tjänster. Som ny professor fick jag omstrukturera undervisningen och bygga upp ett nästan helt nytt studieprogram, berättar Holm.

33-årig styrelseaktivitet

Nils G. Holm axlade ansvaret som ny religionshistorisk professor år 1981 och blev samtidigt allt mera engagerad i DI:s verksamhet, även om ämnets och institutets vägar formellt skiljts åt. I styrelsen medverkade han åren 1983–2016, sammanlagt 33 år.

– Tack vare styrelseengagemanget breddade jag mitt nätverk särskilt inom de religionsvetenskapliga kretsarna både i Finland och internationellt. Samtidigt kunde jag som professor bidra med aktuell forskning och mina egna kontakter. DI lyfte Åbos roll som betydelsefull samlingsplats för religionsvetare världen över, menar Holm.

Tre decenniers styrelseaktivitet resulterade i många minnen, möten och händelser. Holm uppmärksammar bl.a. 1990-talets recession som en omtumlande tid för DI, då finanserna rasade i den mån att det hotade bli nödvändigt att säga upp personal. Krisen stabiliserades slutligen av att institutets kanslist självmant valde att avgå av andra skäl.

– Många minnen är också starkt förknippade med DI:s föreståndare, personal och andra styrelsemedlemmar. Det har varit intressant att följa med utvecklingen från föreståndaren och överbibliotekarien Tore Ahlbäcks tid till det fina arbete min egen tidigare doktorand, den nuvarande föreståndaren Ruth Illman gör idag. Jag har också starka minnen av H. W. Donner som agerade styrelseordförande under 1960- och 1970-talen, liksom av Uppsalaprofessorn Carl-Martin Edsman, den långvarige styrelsemedlemmen som jag minns som en riktig hedersman, berättar Holm.

Arbetet med historiken har också fört Holm på en nostalgisk tidsresa till DI:s återkommande styrelsemöten i Uppsala och kvinnornas inträde på 1980-talet, både i den akademiska världen och styrelserna.

Samtiden sätter prägel

Under Nils G. Holms nästan 30 år som ÅA-professor inträffade flera förskjutningar i den religionsvetenskapliga debatten. Samma händelser och fenomen har också avspeglat sig i DI:s programutbud, samlingar och verksamhet.

– Samma år som jag började som tillförordnad professor inträffade den iranska revolutionen där shah Mohammad Reza Pahlavi störtades av Ayatollah Ruhollah Khomeinis islamistiska regering. Händelserna fick stor synlighet här i Finland och jag som professor fick föreläsa om islam i flera sammanhang, berättar Holm.

För att bredda sin och studenternas kunskap gjorde Holm återkommande studieresor. Han berättar om en längre vistelse i Indien 1985, men nämner också destinationer såsom Egypten, Marocko, Iran, Benin, Israel, Kina och Guatemala.

– Under åren som professor undervisade jag mina studerande men ordnade också kurser för bl.a. religionslärare. Jag anlitades som föreläsare i alla möjliga sammanhang och insåg under åren vilket stort allmänintresse det fortfarande finns för religion. Vi vill och behöver förstå olika trosåskådningar, menar Holm.

Sedan 1970-talet har flera nyreligiösa strömningar dykt upp för att stanna eller dö ut, och även extremistiska religiösa rörelser har aktualiserats eller mattats av under decennierna. Under 2000-talet har särskilt frågor kring interkulturalitet varit på tapeten, så även de religiösa aspekterna av en ökad invandring till Finland.

– Religionsvetenskapen, som läroämnet heter sedan 1994, lever i tiden. Det här är en mycket livskraftig vetenskap än idag, som förklarar mänskligt beteende ur ytterligare en dimension, konstaterar Holm.

Tillbakablick och framtidsvisioner

På samma sätt som religionsvetenskapen utvecklas med rådande samhällstrender lever DI enligt tidens anda. Holm tror att institutet under ledning av Illman har goda förutsättningar att både upprätthålla och förstärka sin ställning som religionsvetenskapligt forskningscentrum i Finland och internationellt.

– De senaste årens satsningar såsom konst- och vetenskapsevenemanget Aboagora tyder på en vakenhet och stor samhällsrelevans. Jag ser positiva trender i form av ökat samarbete med andra religionsvetenskapliga och teologiska aktörer, bland vilka t.ex. Inez och Julius Polin-institutet för teologisk forskning, knutet till både ÅA och Stiftelsen för Åbo Akademi ingår, men också med finskspråkiga och utländska institutioner. Flera synergier med religionsvetarna vid ÅA stärker både universitetet och institutet. Bara genom ökat samarbete kan hela Åbo blomstra som ett betydelsefullt centrum för religionsvetenskaplig forskning, konstaterar Holm.

För den som vill blicka bakåt innan siktet ställs in på framtiden, kommer DI:s historik Mystik blir vetenskap att utkomma 29.3.2021 – exakt 65 år sedan makarna Donner undertecknade sitt donationsbrev i Dornach, Schweiz. Holm ger en mera utförlig översikt av institutets grundande och uppmärksammar vissa nyckelpersoner. Historiken innehåller också många minnesvärda bilder och sammanställningar av styrelseledamöter, vetenskapliga konferenser och utdelade stipendier och pris. Historiken ges ut som volym 30 av DI:s skriftserie Scripta Instituti Donneriani Aboensis och kommer att vara öppet tillgänlig på nätet.

– Det här arbetet har betytt mycket för mig personligen. Jag ser historiken som ett viktigt avslut på min och DI:s gemensamma mångåriga historia, avslutar Holm.

Text: Veronica Aspelin
Foto: Heikki Räisänen