När Malin Fredriksson år 2019 inledde arbetet som informationsspecialist med ansvar för öppen vetenskap (öv) vid Donnerska institutet (DI) var det få som visste vad öv egentligen är och vad ett vetenskapligt bibliotek och en tidskriftsutgivare som DI borde göra för att hålla jämna steg med utvecklingen. Nu då projektet når sitt slut har öv blivit en del av vardagen och arbetskulturen vid institutet, som tack vare specialsatsningen de senaste åren nu betraktas som en föregångare inom  området.

– Öppen vetenskap handlar om rättvisa: att ge alla forskare tillgång till den senaste forskningen oberoende av om de har ett universitet bakom sig som har råd med att betala för dyra digitala materialpaket eller inte. Det handlar också om demokrati, transparens och kvalitet: då resultat och forskningsdata ges öppen spridning kan andra forskare kontrollera och kritisera, men också inspireras av och arbeta vidare med de upptäckter som andra gjort. Det här gynnar både vetenskapen och hela samhället, säger Malin.

Men öppenhet handlar också om ansvar: vi behöver utveckla etiskt hållbara arbetssätt. Till exempel får utsatta människors och gruppers integritet inte hotas av strävan efter öppenhet. Det är också viktigt att forskare och universitet är måna om licenser, så att de inte mister rätten till sina resultat eller i onödan begränsar möjligheterna att sprida forskningsresultat eller forskningsdata.

Öppen publicering viktig för DI

Öppen vetenskap kan delas in i olika delområden, till exempel öppen publicering (open access), öppna forskningsdata, öppet lärande och öppen forskarkultur. Vid DI har speciellt publiceringen stått i fokus och Malin lyfter fram flera konkreta steg mot ökad öppenhet som gjorts med de egna publikationerna: e-tidskriften Approaching Religion (AR) och skriftserien Scripta Instituti Donneriani Aboensis.

– Båda våra publikationer ges numera ut enligt den gyllene modellen för open access-publicering, dvs. de är omedelbart tillgängliga för alla läsare, utan krav på prenumeration eller inloggning. Publikationerna är dessutom gratis för både läsare och skribenter. Vi har följt internationella rekommendationer och övergått till den öppnaste publiceringslicensen CC-BY, påpekar Malin.

Arbetet med att utveckla DI:s publikationer är kontinuerligt och både AR och Scripta ges idag ut via plattformen Journal.fi som upprätthålls av Vetenskapliga Samfundens Delegation (TSV). Därtill har DI gått med i samarbetet kring kunskapsportalen Katsomukset.fi som är en viktig kanal för samhällsdialog idag. I portalen publiceras forskningsbaserade blogginlägg och nyheter om religioner och åskådningar i Finland för den breda allmänheten. DI utgör portalens svenskspråkiga redaktion och ser till att en levande tvåspråkighet förverkligas i kommunikationen.

Biblioteket är mera än böckerna i hyllan

För DI:s bibliotek betyder utvecklingen mot öppen publicering stora förändringar. Forskare, även inom humaniora och teologi, använder sig alltmera av digitalt material och utlåningen av tryckta böcker minskar. Också forskarnas publiceringsmönster och uppfattningar om öppen publicering förändras snabbt just nu: också inom humaniora publicerar forskare allt mer i öppna publiceringskanaler. En stor del av forskarna håller med om potentialen med öppen publicering, berättar Malin, som under hösten 2020 färdigställde en prisbelönt magisteravhandling om humanistiska ÅA-forskares publiceringsmönster och uppfattningar om öppen publicering.

– När forskarnas informationsbehov och -beteende förändras måste biblioteken hålla jämna steg för att fortsättningsvis kunna fungera som relevanta resurser för kunskapsarbetet. DI:s samlingar består ju inte bara av de böcker som står i våra hyllor, utan sträcker sig över all den information om religionsforskning som finns tillgänglig via olika kanaler och medier. Det är det här vi behöver kunna erbjuda våra användare.

För Malins del har arbetet med att främja en öppen forskningskultur inneburit att utbilda och handleda studerande och forskare på institutets område. Hon har bl.a. stött dem i att utveckla sina arbetssätt mot större öppenhet genom hela forskningsprocessen och utbildat dem i hur de kan hitta kvalitativa och relevanta publikationer i dagens digitala informationsdjungel. Den här frågan blev akut då corona-pandemin under våren stängde biblioteken fysiskt och forskarna blev helt beroende av digitala resurser som kunde nås från hemmadatorn. Malins online-kurser i alternativa vägar till öppna forskningsresurser blev därför en stor framgång som fyllde ett stort och aktuellt behov.

Mot nya utmaningar

Förutom informationsspecialist är Malin också doktorand i religionsvetenskap. Hon kom till DI första gången sommaren 2014 som praktikant och har därefter varit anställd som biblioteksamanuens och nu senast som informationsspecialist. Efter årsskiftet för vägen henne vidare då hon inleder arbetet som informationsspecialist med inriktning på forskningsdatahantering vid Åbo Akademis bibliotek. Befattningen är ny och Malin ser fram emot utmaningen med glad förväntan.

– Alla forskare behöver ju data för sin forskning och min uppgift blir att kartlägga, stöda och skapa riktlinjer för hur vi kan bygga upp praxis kring detta vid Åbo Akademi som stöder öppenhet, transparens, ansvar och hållbarhet. Allt jag har lärt mig vid DI kommer väl till pass i den här nya uppgiften.