Bibliotek

Nordens största religionsvetenskapliga specialbibliotek

Donnerska institutets bibliotek inledde sin verksamhet redan år 1957 och är i dag Nordens största religionsvetenskapliga specialbibliotek. Biblioteket finns i Humanisticum (Dahlströmska palatset) på Biskopsgatan 13 i Åbo, i de vackra akademikvarteren. Biblioteket har öppet vardagar 12-16 (stängt i juli). Vår främsta kundkrets är studenter och forskare inom religionsvetenskap, men våra samlingar är öppna även för allmänheten.

Våra samlingar omfattar ca 90 000 volymer inom religionsvetenskapens alla områden. Vi har de mest centrala tidskrifterna i tryckt form och kan hjälpa dig hitta rätt bland de elektroniska resurserna. 

Månadens bok

Iran mellan tre revolutioner: förebilder och motbilder av Mohammad Fazlhashemi, Lund: Historiska Media, 2024.

Sedan början av 1900-talet har Iran genomgått tre omvälvande revolutioner. Det började med den konstitu­tionella revolutionen 1906 med syftet att införa konstitutionell styrelseform enligt den europeiska model­len. Olika aktörer som tillhörde den politiska och kulturella eliten samt en grupp religiösa företrädare gav sitt stöd till denna modell för att ersätta enväldet med en liberal styrelseform. Den europeiska konstitutionella styrelseformen sågs som en förebild som stod för politiska och medborgerliga fri- och rättigheter och modernitet. Man såg upp till Europa som den fria och lyckliga civilisationen.

Revolutionen förverkligade inte alla högt ställda för­väntningar. Landet kastades in i ett politiskt kaos, och den konstitutionella modellen motarbetades av såväl inhemska krafter som europeiska stater. Trots detta framstod Europa och väst som förebil­der under lång tid. Denna bild förändrades efter statskuppen 1953 och störtandet av den demokratiska regeringen. Detta berodde inte minst på att USA och Storbritannien var inblandade i statskuppen.

Under 1960- och 1970-talen sjönk den europeiska/väs­terländska modellens aktier som en sten. Detta samman­föll med den illiberala politiska utvecklingen i landet som gick emot den konstitutionella revolutionens ideal genom bland annat maktkoncentration hos monarken och frånvaro av politiska fri- och rättigheter. Nu hämtades förebilderna från vänsterideologier och islamistiska ideal. Allt som för­knippades med den västerländska modellen gavs ett nega­tivt innehåll. Man ville omdana landet utifrån nya förebilder. De som häm­tade sina förebilder från vänsterideologier ville införa ett klasslöst samhälle och dem som hämtade sina förebilder från islamistiska ideologier talade om det klasslösa monoteistiska samhället eller återinförandet av ett idealsamhälle som ska ha funnits i islams begynnelse.

Efter revolutionen 1979 kastades landet in i en blo­dig politisk maktkamp mellan de grupper som tidigare bekämpade den enväldiga monarken. Det var den islamistiska falangen som gick segrande ur striden. En ny teokratisk styrelseform baserad på den politiska doktrinen om den rättslärdes styre, Velayat-e faqih, skulle implementeras i landet, vilken visade sig vara ytterst auktoritär.

Drygt fyra decennier efter revolutionen har de postrevolutionära generationerna vänt ryggen åt de normer och värderingar som de har blivit indoktrinerade med sedan barnsben. Statsmaktens metoder att tvinga sina ideal på medborgarna genom ett auktoritärt tillvägagångssätt har visat sig vara kontraproduktivt. Det pågår en veritabel social revolution i Iran som vänder sig mot det islamistiska styret. Denna sker genom demonstrationer på gator och torg, men fram­för allt i det vardagliga livet. Kännetecknande för denna revolution är dess lågintensiva kontinuitet som inte låter sig stoppas genom våld. Många av dem som medverkar i denna revolution hämtar sina förebilder från väst. I likhet med aktörerna under förra sekelskiftet ser de på Europa/väst som en förebild, som det lyckliga livets civilisation.

Mohammad Fazlhashemi