Ökad förståelse för mediernas roll i religionsundervisningen, för unga vuxnas värderingar och för hur religion fungerar som juridiskt begrepp; en granskning av islams förhållande till ekologi och av antroposofins relation till förändring i dagens samhälle – här är de viktiga frågor som mottagarna av Donnerska institutets doktorandstipendier arbetade med i fjol.

Den akademiska forskningens samhällsrelevans och genomslagskraft utanför universiteten ges allt större uppmärksamhet idag. Att forskningsanslagen leder till examina, publikationer, innovationer och ny kunskap är naturligtvis viktigt, men också att den nya kunskapen skapar förändring i världen och påverkar den på ett positivt sätt. Vad den här eftersträvade samhällspåverkan består i skiftar beroende på donatorernas önskan, stiftelsernas stadgar och de regler som lagts till grund för arbetet, samt de värderingar som driver de olika finansiärernas medelanvändning.

Att forska i religion på ”strängt vetenskaplig grund” – det uppdraget slog Olly och Uno Donner fast som utgångspunkt för verksamheten då de donerade sina tillgångar för att grunda Donnerska institutet. Då de årliga doktorandstipendierna delas ut bedömer styrelsen därför alla ansökningar utgående från vetenskapliga kriterier om forskningsidé, kvalitet och genomförbarhet men beaktar också frågan om samhällsrelevans och forskningens koppling till institutets syfte och uppdrag.

År 2019 mottog fem doktorander forskarstipendium från Donnerska institutet. För att ta reda på hur deras forskning under stipendietiden skapade förändring och bidrog till en bättre värld ställde vi följande frågor till dem: Vilken betydelse har din forskning för det bredare samhället? Vem har nytta av dina resultat och hur kan de tal del av dem?

Vilken roll spelar min forskning för omvärlden? Stipendiaterna svarar

Religionssociologen Maxmilian Broberg lade fram sin av doktorsavhandling Stay Awhile and Listen’: Understanding the Dynamics of Mediatization, Authority, and Literacy in Swedish Religious Education vid Uppsala universitet under sin tid som DI-stipendiat. Hans forskning belyser hur den svenska religionsundervisningen påverkas av de bilder av och diskurser om religion som förekommer i medierna. I Sverige är den sekulära religionsundervisningen en viktig kanal för att sprida kunskap om religiös mångfald och traditioner, vilket är en grundsten i ett demokratiskt samhälle. Samtidigt är Sverige ett sekulärt mediesamhälle där olika religiösa organisationer och aktörer allt mer förlitar sig på olika medier för att få ut sina budskap, menar Broberg:

Väljer lärarna att anpassa sin undervisning till nyhetsmediernas logik eller att agera motpoler och att lyfta fram andra sidor av religion? Min forskning visar på konsekvenserna av sådana val, vilket är relevant för bland annat religionslärare, forskare och beslutsfattare inom skolväsendet.

Också religionshistorikern Ernils Larsson lade fram sin doktorsavhandling vid Uppsala universitet med stöd av DI-stipendiet. Hans studie, Rituals of a Secular Nation: Shinto Normativity and the Separation of Religion and State in Postwar Japan, belyser problem som uppstår då religion tillämpas som ett juridiskt begrepp, speciellt sådan lagstiftning som syftar till att separera religion och stat. Religion är ett instabilt begrepp, framhåller Larsson: det vinner betydelse endast då det definieras, t.ex. av akademiker eller politiker.

Är de shintoistiska riterna religiösa eller kulturella? Hur en individ besvarar detta är en rakt igenom ideologisk fråga, men det kan få stora samhälleliga konsekvenser. Min forskning visar hur sådana diskussioner tar sig uttryck i Japan men vi hittar många liknande exempel i Norden, t.ex. debatter om huruvida hijab är en religiöst eller kulturellt betingat tradition.

Religionsvetaren Karoliina Dahl från Åbo Akademi har under stipendietiden forskat i hur unga vuxna i dagens Finland och Sverige skapar sina livsåskådningar som en förhandling mellan nutid och dåtid. Minnen och erfarenheter från uppväxten värderas och ställs i förhållande till den omgivande världen och tankar om framtiden. Att förstå de här processerna är viktigt för alla som arbetar med ungdomar, unga och blivande vuxna idag och i framtiden, poängterar hon. Forskningen kan också vara nyttig för de unga vuxna själva som kan förstå sina egna livssyner och deras relation till andra människors annorlunda livssyner.

Hur dagens unga vuxna förhåller sig till livet, uttrycker sina värderingar, lever sin vardag och föreställer sig sin framtid kommer att sätta sin tydliga prägel på vårt framtida samhälle. På detta sätt förstår vi bättre dem som kommer att skapa det framtida samhället.

Karen Swartz doktorsavhandling i religionsvetenskap vid Åbo Akademi granskar Antroposofiska sällskapet i Sverige utgående från en organisationsteoretisk ram och intresserar sig speciellt för hur antroposoferna förhåller sig till förändring.

Min forskning handlar om en rörelse som har haft stort inflytande på samhället, men på ett nästan osynligt sätt. Antroposofin spelar fortfarande en betydlig roll i svensk kultur trots att dess ”frukter” har blivit allmängods: alla som kommit i kontakt med exempelvis waldorfpedagogiken eller köpt biodynamiska produkter har, ofta utan att veta om det, därmed kommit i kontakt med antroposofin.

Det teoretiska perspektiv som Swartz utvecklar kommer att kunna appliceras på andra liknande rörelser, vilket är ett viktigt framsteg för forskare inom humaniora och samhällsvetenskaperna. Resultaten ska också ges bredare spridning i form av publikationer för den intresserade allmänheten, tillägger hon.

Även Laura Wickström har under stipendietiden arbetat med en doktorsavhandling i religionsvetenskap vid Åbo Akademi kring det ännu synnerligen outforskade temat islam och ekologi. Religiösa riktlinjer om helighet och naturvärderingar innebär per se inte att praktiskt miljöskydd eller ekologisk hållbarhet främjas, menar Wickström. I praktiken är sambandet mellan religion och frågor kring ekologisk hållbarhet komplext, övergripande och ofta även motstridigt. Sambandet mellan natur och religion måste förstås som en pågående öppen process. Den ekologiska och sociala verkligheten påverkar oundvikligt varandra t.ex. i form av att religiöst utövande kopplas samman med såväl globala som lokala miljöproblem.

I den här situationen kan religionsvetenskaplig forskning bidra med begrepp och perspektiv som befrämjar förståelsen för vilka samband som existerar mellan religion och t.ex. utmaningarna med hållbarhet.

Forskning förändrar världen

Det är viktigt att den forskning som Donnerska institutet understöder håller hög vetenskaplig kvalitet: att den är resultatrik, nydanande och får internationellt genomslag. Men det är också viktigt att forskningen bidrar till att bygga ett sådant samhälle som våra donatorer ville främja, att den påverkar samhället i en riktning som vi tror att är god och eftersträvansvärd och som står i samklang med de värderingar vår verksamhet bygger på – kort och gott, att de pengar institutet förvaltar och delar ut bidrar till att göra världen till en bättre plats.

För att hitta de forskningsprojekt som på bästa sätt fyller både kraven på vetenskaplig kvalitet och på samhällsrelevans arbetar vi ständigt på att förbättra våra processer för granskning och evaluering. Med facit i hand kan vi vara synnerligen stolta och nöjda över resultatet år 2019 då mycket ny – värdefull, viktig och gedigen – kunskap skapades med hjälp av institutets stipendier.

 

Alla stipendiater har även skrivit blogginlägg om sin forskning på DI-bloggen eller i Katsomukset-portalen:

Maximilan Broberg: Mediernas roll i religionsundervisningen i Sverige

Karoliina Dahl: Förändring och kontinuitet i finländska universitetsstuderandes livsåskådningar

Ernils Larsson: Shinto som religion eller tradition

Karen Swartz: Antroposofin i Sverige – berättelser om en rörelse i förändring

Laura Wickström: Miljöetik som ideologisk spelbricka