Att hitta rätt bland alla open access-tidskrift är inte alltid lätt. I den här artikeln hittar du en översikt över open access-tidskrifter med ett religionsvetenskapligt fokus. Du hittar även några reflektioner om vad du gör om det inte finns en passande open access-tidskrift för dig.

Det finns många fördelar med att publicera open access, det vill säga publicera så att det du skrivit fritt kan läsas, användas och delas. Genom att publicera open access kan man potentiellt nå ut till en större publik. Man garanterar också att viktiga forskningsresultat blir allmänt tillgängliga och inte gömda bakom betalväggar. På så sätt stöder man även vetenskaplig jämlikhet och öppenhet. Flera studier visar dessutom att open access-publikationer citeras mera – men här finns skillnader beroende på ämnen.

En utmaning med open access-publicering är att det inte inom alla forskningsområden finns många tidskrifter att välja mellan. En annan utmaning är tidskrifternas status. Allt fler välkända tidskrifter går över till ett open access-format, men många open access-tidskrifter är nya och lågt eller inte alls rankade. Fältet lider också av så kallade predatory journals, tidskrifter som mot (ofta ansenlig) ersättning erbjuder snabba processer och öppen publicering, men inte garanterar god kvalitet.

 

DOAJ: The Directory of Open Access Journals

När man söker efter en open access-tidskrifter är DOAJ – The Directory of Open Access Journals – en bra startpunkt. För att komma med i registret måste tidskrifterna vara open access i enlighet med DOAJs principer. Det här innebär bl.a. att materialet måste vara öppet tillgängligt direkt vid publicering. Tidskrifterna måste också ha klara direktiv för hur materialet granskas och använda sig av tydliga granskningsprocesser.

I DOAJ hittas många tidskrifter med ett fokus på religion. Söker man på religion och tidskrifter som publicerar artiklar på engelska eller nordiska språk får man i dagsläget 740 träffar. De teman som täcks in är emellertid inte jämt fördelade. En majoritet av tidskrifterna har religion som ett av många möjliga fokus. Av tidskrifterna med ett tydligt fokus på religion, behandlar många islam och speciellt frågor om lag och ekonomi.

 

 

JuFo: Publikationsforum och rankning

Man kan också granska tidskrifternas status genom att t.ex. se hur de rankats i Julkaisufoorumi/Publikationsforum, som upprätthålls av det finländska vetenskapssamfundet. Då blir det för det första klart att få av tidskrifterna med fokus på religion i DOAJ finns rankade och, för det andra, att rankningen oftast ligger på basnivå 1. Att en tidskrift inte finns rankad säger i sig inget om dess kvalitet eftersom endast tidskrifter i vilka finländska forskare har publicerat texter eller tidskrifter som föreslagits till forumet rankas. Basrankningen 1 visar emellertid att de tidskrifter som rankats inte uppfattas vara bland de främsta.

 

En mångfald av fokus men begränsat med alternativ

Om man granskar de religionsvetenskapliga forskningsfält som intresserat forskare i Norden är situationen när det gäller open access och rankning ändå rätt god.  Flera tidskrifter med ett allmänt och brett religionsvetenskapligt fokus ges ut open access. Temenos – Nordic Journal of Comparative Religion, som ges ut av Religionsvetenskapliga sällskapet i Finland (SUS), publicerar artiklar och temanummer som på olika sätt tar sig an frågor om religion och kultur. Fokus ligger på Norden, men man inkluderar även metodologiska och teoretiska artiklar som rör sig utanför en nordisk kontext. Tidskriftens språk är engelska och den har den högsta möjliga rankningen i Publikationsforum, det vill säga 3.

Religionsvetare som skriver på svenska eller finska kan även publicera i Uskonnontutkija/Religionsforskaren som även den ges ut av Religionsvetenskapliga sällskapet i Finland. För den som vill publicera ett temanummer på engelska finns även Approaching Religion som ges ut av Donnerska institutet, som även ger ut konferenspublikationen Scripta Instituti Donneriani Aboensis.

Om man rör sig utanför en nordisk kontext men söker en tidskrift med ett brett fokus på religion kan Religions vara ett alternativ. Religions publicerar artiklar och temanummer med ett mångfacetterat religionsinriktat fokus. Religions utgivare MDPI är specialiserad på digital utgivning, men har ett varierande rykte. Publiceringen i Religions är inte gratis och kostnaderna är inte helt genomskinliga, men tidskriften har ett så kallat DOAJ Seal som är en indikator på att man följer best-practice-principer.

När det gäller ämnesspecifika tidskrifter är valmöjligheterna mera begränsade. Strikt religionssociologiska open access-tidskrifter är få till antalet. I Publikationsforum finns endast en rankad tidskrift, Journal of Religion and Society, som ges ut av Creighton University i USA. Det finns inga open access tidskrifter i DOAJ som har religionspsykologi som huvudfokus och en rankning i Publikationsforum. Psykologifältet är emellertid välrepresenterat på open access-marknaden och många rankade tidskrifter har publicerat artiklar med ett fokus på religion, exempelvis Journal of Social and Political Psychology som ges ut av Psych Open. För forskare med ett intresse för religion och media finns Journal for Religion, Film and Media som ges ut av Karl Franzens Universität Graz i Österrike. Journal of Religion and Film, som inte finns i DOAJ, men är en open access-tidskrift, är en central tidskrift inom forskningsfältet religion och film.

För forskare med ett fokus på judaistik är Nordisk judaistik/Scandinavian Jewish Studies ett alternativ. DI ansvarar för utgivningen av den här tidskriften.

Islam är som nämnts ett vanligt tema för open access-tidskrifter. Få tidskrifter har emellertid rankats i Publikationsforum. Ett undantag är Nazariyat: Journal for the History of Islamic Philosophy and Sciences som ges ut av ILEM i Turkiet. Open access-tidskrifter som fokuserar på andra religiösa traditioner än islam, kristendom och judendom är mycket få till antalet. På engelska finns endast Journal of Global Buddhism registrerad i DOAJ. Det finns emellertid geografiskt och kulturellt inriktade tidskrifter att tillgå, t.ex. Indialogs: Spanish Journal of India Studies, International Journal of Sino-Western Studies och Japanese Journal of Religious Studies, alla rankade i Publikationsforum.

Två ämnesspecifika tidskrifter som berör växande nordiska forskningsfält är för det första Correspondences: Journal for the Study of Esotericism som ges ut av Arem Roukema och för det andra Secularism and Nonreligion som ges ut av Ubiquity Press. Den senare är tematiskt unik i sitt slag och har samlat många kända forskare.

 

När open access-tidskrifter inte är ett alternativ

Vad gör man om man inte hittar en passande open access-tidskrift? Open access-publicering är viktig, men den tidskrift som är mest i linje med ens forskningsintressen är inte alltid är open access och de kostnader som kan komma med open access-publicering är ibland för höga för en enskild forskare. Många open access-tidskrifter är gratis, men det är även vanligt med s.k. APCs, article processing charges. Open access är därmed alltid värt att sträva efter, men det är inte alltid en reellt alternativ.

Det är emellertid bra att komma ihåg att många universitetsbibliotek idag har avtal med tidskrifter och utgivare som kan möjliggöra för forskare anknutna till universiteten att få sänkta eller inga kostnader för open access-publicering. Det här gäller både regelrätta open access-tidskrifter, det vill säga tidskrifter som alltid publicerar allt open access, och så kallade hybrid-tidskrifter som kan göra specifika artiklar tillgängliga mot en avgift. För forskare vid Åbo Akademi hittas mera information om rabatter och vouchers i Libguides.

 

Var publicerar du?

Vilka är dina erfarenheter av open access-publicering? Vilka tidskrifter har du publicerat i? Hur gick processen? Vad tycker du att unga forskare ska tänka på? Och hur är det med tidskrifterna som finns rankade in Publikationsforum? Saknas tidskrifter som är viktiga inom ditt ämnesområde? Vet du om att du enkelt kan föreslå tidskrifter till Publikationsforum? (Vi återkommer till det här i en artikel i höst.)

Dela gärna med dig av dina erfarenheter! Tillsammans kan vi alla bli bättre på open access.