Stipendiater 2019

 

 

 

 

 

 

 

 

FM Karoliina Dahl, religionsvetenskap, Åbo Akademi (12 mån)

Jag forskar om unga vuxna och deras livsåskådningar genom en kvalitativ och longitudinell studie av 20 universitetsstuderanden från olika delar av Finland. Fokus ligger på subjektiviteter och livsåskådningar samt förändringsprocesser under två års tid. Studien baserar sig på en blandmetod och kombinerar en enkätundersökning, Faith-Q-Sort (FQS) och semistrukturerade intervjuer. FQS är ett relativt nytt forskningsinstrument som mäter mångfalden av livssyner. Deltagaren sorterar 101 påståenden enligt hur väl de beskriver personen. Alla 20 deltagarna har fyllt i enkäten, deltagit i FQS och intervjuer två gånger (2016 och 2018).

Syftet med avhandlingen är att bidra till kunskap om hur unga vuxna bildar sina livsåskådningar. Studien visar hur subjektiviteter och livsåskådningar förhandlas och konstrueras i relation till den omgivande världen. Studien analyserar också hur förhandlingar kring livsåskådningar, upplevelser och förståelser påverkar hur de unga ser på sin framtid.

 

 

 

 

 

 

 

 

PM Maximilian Broberg, religionssociologi, Uppsala universitet (6 mån)

Mitt avhandlingsprojekt heter Stay Awhile and Listen: Teachers, Religion, and Authority. I detta projekt studerar jag hur lärare i religionskunskap i sin undervisning förhåller sig till, och influeras av, olika former av medier och mediediskurser. Syftet är att få ökad förståelse för vilket inflytande medier av olika slag har på undervisningens innehåll och utformning.

I Sverige bedrivs religionsundervisning inom ramen för det obligatoriska skolväsendet och är ett icke-konfessionellt ämne helt frikopplat från religiösa organisationer. Därmed är det också en av de primära kontexter där den övervägande majoriteten av Sveriges unga får kunskap om olika religiösa spörsmål. Med teoretisk utgångspunkt i medialiseringsteori argumenterar jag för att denna undervisning i hög grad kommit att influeras av olika mediedynamiker. Genom en nationell enkätstudie, klassrumsobservationer och intervjuer med lärare söker jag insikt i vilka konsekvenser detta inflytande får, hur det påverkar lärarens auktoritet, samt vilket utrymme lärare har att ifrågasätta och problematisera de mediabilder som figurerar i deras klassrum.

Jag är förutom doktorand i religionssociologi vid Uppsala universitet även utbildad gymnasielärare i religion och engelska, varav mitt intresse för utbildning. Som inbiten gamer är jag också intresserad av frågor som rör lärande genom spel.

 

 

 

 

 

 

 

 

FM Ernils Larsson, religionshistoria, Uppsala universitet (6 mån)

Ernils Larsson är doktorand i religionshistoria vid Uppsala universitet. Han har en TK/TM i religionshistoria från Uppsala universitet, med japanska som primärt biämne. Han har även en MA i internationella relationer från Waseda University i Tokyo. Ernils forskningsintressen rör i första hand frågor om religion och politik i efterkrigstidens Japan.

I sitt avhandlingsarbete, tentativt med rubriken Legally Religion? Negotiating Religious Freedom and Shinto Exceptionalism in Japanese Courts of Law, undersöker Ernils hur japanska domstolar har förhållit sig till religion som kategori i 1947 års konstitution. Han studerar i första hand hur olika normativa förståelser av vad religion äroch inte ärmöts i japanska domstolar, men även de ideologiska strömningar som påverkar diskussionen. I synnerhet arbetar han med frågan om hur Shinto i vissa sammanhang definieras som något merän religion, och hur detta återspeglar den större debatten om hur Japan ska förhålla sig till sin moderna historia. Frågan om huruvida Shinto ska ses som religion eller kultur och tradition är politiskt laddad, något som framkommer tydligt av hur kategorierna debatteras i domstolar.

 

 

 

 

 

 

 

 

FM Karen Swartz, religionsvetenskap, Åbo Akademi (6 mån)

Religiösa rörelser fungerar som alla andra organisationer som grundats av en entreprenör, men de studeras sällan ur ett teoretiskt perspektiv som bygger på organisationsteori och teorier om företagande. Liksom sekulära organisationer har religiösa rörelser livscykler som förutom en formativ period också kan bestå av perioder av konsolidering, expansion och nedgång. Som sin empiriska fallstudie undersöker mitt projekt situationen hos en organisation som idag står inför ett antal utmaningar: Antroposofiska sällskapet. I synnerhet fokuserar jag på organisationens svenska gren, Antroposofiska sällskapet i Sverige, och på de historier medlemmarna berättar om organisationen när de försöker handskas med förändringar. Med termen ”förändring” syftar jag till både förändringar i själva organisationen och i det omgivande samhället (en samhällelig kontext som jag karakteriserar som påverkad av neoliberala strömningar). Bland de senare märks inte minst den den allt mer individualistiska attityden till religion och religiositet. Av särskilt intresse för mig och mitt projekt är dessa historiers funktioner, deras mångfald, och samspelet mellan dem, efterhand som de skapas, sprids, bryts ned och återvinns av konkurrerande röster i ett nät av skiftande allianser.

 

 

 

 

 

 

 

 

FM, PM Laura Wickström, religionsvetenskap, Åbo Akademi (6 mån)

Min forskning handlar om sambandet mellan islam och ekologi. Syftet är att presentera islamska ekologiperspektiv, deras utbredning och verksamhetsområden samt centrala aktörer. Jag har bland annat intresserat mig för hur ekoteologin har utvecklats inom islam och hur samhällssystemet påverkar miljövänligt utövande. Det teoretiska perspektivet är främst religionssociologiskt med speciell hänsyn till rättsutveckling, urbanisering och global förändring. Fyra centrala teman i avhandlingen är transnationalism, sociala rörelser (social movements), ekologi och religion samt religiöst och sekulärt. Materialet består i huvudsak av litteraturstudier och fältforskning, som jag främst samlat in i Turkiet och Libanon. I Turkiet koncentrerade jag mig på att intervjua representanter från medborgarsamhället och från det regerande politiska partiet samt religiösa ledare. I Libanon arbetade jag ett år som forsknings-koordinator för Finlands Mellanösterninstitut (FIME), som är ett vetenskapsinstitut med verksamhet i hela Mellanöstern med kontor i Beirut. Eftersom institutet samarbetar både med finländska och lokala universitet och högskolor var det en ypperlig möjlighet för mig att bilda nätverk i regionen. Samtidigt fick jag under året en djup insikt i regionen och dess utmaningar.