Stipendiater 2022

TM Tero Heinonen, religionsvetenskap, Åbo Akademi (12 månader)

Alternativ andlighet betonar individualism och det inre jaget, att konstruera individuella visioner av helig verklighet genom individuella metoder och ritualer där symboler och praktiker från olika kulturella traditioner lånas och kombineras för att återspegla individuella livssituationer. Ändå har dess musikaliska praktik fått en plats bland en mängd kollektiva holistiska metoder i Finland. Vad beror detta på? Forskningsprojektet undersöker vad kirtan kommunicerar om sina utövares andliga och religiösa övertygelser och hur kirtan informerar meningsskapande. Ett hundra kirtanutövare intervjuades. Det visade sig att alternativ andliga musik möjliggör terapeutisk bearbetning av känslor i kollektivt skapade musikaliska och rituella utrymmen. Jag förstår på basis av mitt material kirtan som ett uttryck för känslor i både inre och yttre interaktionsrituella kedjor, och en form av kollektiv bön inför något som uppfattas som både transcendent och immanent heligt. Deltagare kommer i kontakt med det symboliska universum som erbjuder perceptuella mönster för att konstruera och tolka andliga upplevelser och upprätthåller tron genom att konkretisera upplevelsen av en dialogisk rollrelation till den gudomliga partnern. Forskningsprojektet kombinerar teoretiska perspektiv från religionssociologi och religionspsykologi för att bygga vidare på befintlig kunskap och ge nya resultat om andlighet och nya religioner i Finland.

TM Natalie Lantz, exegetik, Uppsala universitet (6 månader)

I sitt doktorandprojekt undersöker Natalie Lantz immersiva och interaktiva aspekter i arkitektoniska beskrivningar av Jerusalems tempel i antik hebreisk litteratur. Hennes tes är att de antika judiska tempelbeskrivningarna uppförs (eller ”byggs upp”) imaginärt hos de grupper som använder dessa narrativ inom ramen för levt religion. Hon argumenterar för att de arkitektoniska tempelbeskrivningar simulerade en tempelrymd kunde upplevas virtuellt, i likhet med moderna datagenererade miljöer som temporärt sätter den fysiska verklighetens omständigheter ur spel. Lantz utvecklar och implementerar en teori som kombinerar spatiala perspektiv med tolkningsingångar kopplade till virtuell verklighet för att rekonstruera tempelbeskrivningars immersiva och interaktiva funktioner mot bakgrund av deras sociohistoriska kontexter. Hennes studie syftar till att bidra med ett nytt teoretiskt perspektiv på hur templets symboliska system kan ta gestaltning både synkront och diakront då de kosmiska tolkningarna av templet ligger till grund för utvecklingen av både judisk och kristen mystik samt senare eskatologiska rörelser. Utöver sina doktorandstudier arbetar Natalie Lantz som översättare av samtida hebreisk litteratur, samt som skribent och föreläsare om judisk kultur och hebreisk litteratur genom millennierna.

MA Arwen Meereboer, filosofi, Åbo Akademi (12 månader)

Arwen Meereboer är doktorand i filosofi vid Åbo Akademi. Hennes projekt fokuserar på att utforska en ny materiell och post-human etik via barnlitteratur. Genom att ingående engagera sig i barnlitteratur och ta den på allvar hoppas hon nå fram till hur vi som människor på ett mera emotionellt och irrationellt är i en relation med världen omkring oss. I sin avhandling fokuserar Meereboer på Tove Janssons Mumin-bokserie och Sven Nordqvists Pettson och Findus-bokserie. Det här fokuset valdes för att både Jansson och Nordqvist visar en stor kärlek och uppmärksamhet för detaljerna i sina specifika omgivningar. Deras verk är mycket lokaliserade och knutna till deras miljöer, Jansson till den finska skärgården och Nordqvist till Sydsveriges landsbygd. På grund av den här kärleken och uppmärksamheten lyfter både Jansson och Nordqvist i sina verk fram den värld som är mera än människan och deras verk blir en värdefull filosofisk resurs för utforskandet av en post-human etik. Den här djupa uppmärksamheten betyder även att verken är värdefulla resurser i utformandet av en post-human etik.

FM Pekka Pitkälä, kulturhistoria, Åbo universitet (12 månader)

Min forskning handlar om esoteriska idéer i konstnären Sigurd Wettenhovi-Aspas (Georg Sigurd Asp / Wetterhoff-Asp, 1870–1946) skrifter och konstverk. Wettenhovi-Aspa studerade i Paris på 1890-talet och tog där emot intryck om religion och historia t.ex. av författarna August Strindberg och Joséphin Péladan samt av symbolismens konstteorier, teosofi och andra esoteriska läror. Dessa idéer kombinerade han i sitt tänkande med en originell nationalromantik. Han påstod att alla världens andra språk hade sitt ursprung i finskan som var ett bibliskt urspråk. I sina konstverk, böcker och artiklar konstruerade Wettenhovi-Aspa ett storslaget förflutet till det finska folket. Genom att jämföra finska med fornegyptiska språk och finsk mytologi med antikens mytologi tolkade han i sina på flera språk på 1910–1930-talen utgivna studier de forna högkulturer som fornfinska. Sökandet efter likheter och ett gemensamt ursprung till världens språk, kultur och religion kombinerade Wettenhovi-Aspa i sitt tänkande med den finska nationalromantikens tankevärld som uppkom i samma miljö. På 1890-talets Paris var också egyptisk och japansk konst och kultur populära bland konstnärer. Enligt Wettenhovi-Aspa var finskan mänsklighetens heliga språk som bar dold vishet i sig. Kalevala och den finska mytologin hade anknytningar till fornegyptisk och antikens mytologi. Jag ställer frågan: Vad berättar de Wettenhovi-Aspas skrifter och konstverk om sekelskiftets esoteriska strömningar och deras interaktion samt också idé- och kulturhistoria mellan år 1890 och 1945 i bredare mening?

LLM Mudar Shakra, religionspsykologi, Uppsala universitet (6 månader)

Mudar Shakras doktorandprojekt för samman religionspsykologi, med ett fokus på främjandet av offentlig mentalvård och ackulturation, och internationell familjerätt, med fokus på föräldrars ansvar och praxis för barnets bästa. Målet med Shakras forskning kring befrämjandet av mental hälsa är att studera det dubbelriktade förhållandet mellan föräldraskap och mental hälsa hos syriska migranter efter att de kom till Sverige år 2011. Till målsättningen hör också att undersöka om religion, kultur och lagstiftning påverkar och/eller influerar det här förhållandet, exempelvis genom att ge ett skydd åt den studerade gruppens mentala hälsa och kvaliteten på föräldraskapet i Sverige för dessa personer som befinner sig i en riskkontext. Följaktligen utforskas också effekterna av krigsexponeringar, tvångsförflyttningar, stress orsakad av migration och dagliga stressfaktorer i miljön före och efter flytten och hur dessa inverkat på den studerade gruppens mentala hälsa och föräldraskap.