Stipendiater 2023

FM John Björkman, nordisk folkloristik, Åbo Akademi (12 månader)

I sitt doktorandprojekt undersöker John Björkman folktroplatsers kulturgeografi i sydvästfinska byasamhällen. Vissa platser i terrängen, bl.a. källor, stenar, berg och träd, har inom 1700-1800-talens finländska folktro lyfts fram och högaktats som speciella. De omnämns ibland som heliga, magiska eller farliga och har ofta ansetts vara bebodda eller hemsökta av övernaturliga varelser som tomtar, helgon, skogsrån, spöken eller djävulen. Vid vissa platser har det ansetts att man genom rituella handlingar kan påverka skeenden i livet eller bota sjukdomar.

Syftet med forskningen är att undersöka hur dessa folktroplatser samt trosföreställningarna och ritualerna kring dem använts till att skapa och upprätthålla rumslig och samhällelig ordning. Metoden är kulturgeografisk och innebär, att platserna undersöks i deras kontext på byanivå, under den tid då seder och trosföreställningar kring de heliga platserna har varit aktuella. För detta används historiska byakartor, framför allt storskifteskartor från sent 1700- och tidigt 1800-tal, som avslöjar byarnas interna rumsliga ordning. I forskningen ingår även fältbesök till platserna, för att undersöka ifall det finns vissa typer av terrängdrag i miljön som tenderat att bli fästpunkter för trosföreställningar och ritualisering.

Vid sidan av sin forskning arbetar Björkman inom kulturarvsbranschen och har sitt ordinarie jobb som chef för Sagalunds museistiftelse.

FM Katarina Johansson, sociologi, Åbo Akademi (12 månader)

Katarina Johansson är doktorand i sociologi vid Åbo Akademi. Syftet med hennes doktorsavhandling är att öka förståelsen för och kunskapen om hur människor skapar mening av mystiska erfarenheter i ett samtida sekulariserat och senmodernt samhälle som Norden. Metoden för att samla in material har varit en öppen webbenkät om egna mystiska erfarenheter, insamlade i samverkan med Cultura vid Åbo Akademi och Folklivsarkivet vid Lunds universitet. Drygt 100 berättelser har erhållits. Forskningen bidrar med ett sociologiskt perspektiv till forskningsfältet, belyser hur kontexten på makro-, meso- och mikronivå är kopplad till processer av meningsskapande av mystiska erfarenheter och ger en uppdaterad förståelse och användning av William James begrepp mystiska erfarenheter. Forskningsresultatet förväntas ge ökad kunskap om betydelsen av mystiska erfarenheter i samtiden, religiösa och sekulära förändringsprocesser och vara ett inlägg i sekulariseringsdiskussionen.

FM Ossi Korpi, religionsvetenskap, Åbo universitet (12 månader)

I sin doktorandforskning undersöker Ossi Korpi historiska mot-narrativ kopplade till moderna andligheter i Finland från tidigt 1900-tal till nutid. Fokus ligger på historisk fantasi som är en väsentlig men sällan erkänd del av alla slags världsbilder. Således kan det också ha mycket verkliga effekter på världen. Studien utforskar hur representationer av det förflutna konstruerar kollektiva identiteter, speglar värden från sin tid och utmanar dominerande narrativ. Kort sagt analyseras historiska berättelser som reaktioner på deras samtida kulturella miljö. Korpis forskningsintressen inkluderar västerländsk esoterism, motkulturer och nyandlighet. Han arbetar för närvarande med en artikel om Willie Angervos (1875–1938) Kalevala-baserade historiska synpunkter. Angervo var en framträdande gestalt i finska esoteriska kretsar före andra världskriget. Andra fall som studeras i avhandlingen kommer att behandla tolstojansk utopism, samtida konspiration med religiösa undertoner och traditionalism som bygger på förkristna traditioner. Varje fall illustrerar olika typer av tolkningar av det förflutna ur perspektivet av icke-institutionell religiositet, vars betydelse ökar bland yngre åldersgrupper i Finland, enligt nya studier.

TM Lina Langby, religionsfilosofi, Uppsala universitet (6 månader)

Lina Langby är doktorand i religionsfilosofi vid teologiska fakulteten, Uppsala universitet. Hennes forskningsprojekt handlar om gudsuppfattningarna panenteism, panteism och klassisk teism. Avhandlingens syfte är att kritiskt granska argument för och emot panenteism samt panteism som alternativ till klassisk teism samt undersöka dess pragmatiska konsekvenser med avseende på hur språk påverkar verklighet. Särskilda fokus som granskas är huruvida panenteism eller panteism kan leda till bättre konsekvenser med avseende på miljöetik, jämställdhet, förståelser av gudomlig makt och kärlek, samt huruvida panenteism eller panteism kan erbjuda bättre teodicéer eller passa bättre ihop med modern naturvetenskap än klassisk teism kan. Många har menat att panenteism eller panteism utgör bättre alternativ till klassisk teism och menar att panenteism eller panteism inte leder till samma negativa konsekvenser som en klassiskt teistisk gudsuppfattning kan göra. Langbys avhandling undersöker dessa påståenden genom att kritiskt granska såväl epistemiska som pragmatiska argument för och emot panenteism och panteism med särskilt feministisk teoretiskt fokus på relationen mellan språk och verklighet. Med sin forskning hoppas Langby kunna bidra till ökad kunskap om hur tal om Gud påverkas oss och vår gemensamma verklighet.

FM Milena Parland, religionsvetenskap, Åbo Akademi (6 månader)

Min doktorsavhandling fokuserar på religiösa minoriteter i finländska skolor och undersöker deras vardag i skolan, samt ser på hur man kan främja respektfull dialog mellan olika grupper. Critical Race Theory (CRT) inspirerar mig till att undersöka maktrelationer och behandla frågor om andlig appropriering och till att upptäcka  idéer som kan öka minoriteters deltagande och synlighet i finländska skolor och samhället. I min forskning ingår intervjuarbete som omfattar både lärare i olika minoritetsreligioner och familjer som tillhör samma religiösa minoriteter på olika orter i Finland.

Min forskning syftar till att besvara två centrala frågor: Hur upplever religiösa minoriteter interreligiös samexistens i finländska skolor runtom i vårt land och hur kan metoder för interreligiös dialog främja en inkluderande och respektfull samexistens mellan olika religiösa grupper och mellan majoritet och minoritet? Genom mitt arbete önskar jag fylla ett forskningsgap som finns kring det dagliga livet för religiösa minoriteter i skolan. Strävan är att göra det på ett inkluderande sätt så att deras erfarenheter blir belysta och så att funktionaliteten i våra finländska skolor, som verkar i ett alltmer mångreligiöst och -kulturellt samhälle, analyseras.

Min forskning bidrar till att vår förståelse för religiösa minoriteters erfarenheter ökar samt visar på lösningar för respektfull interreligiös samexistens och inspirerar till dialogmetoder som kan främja inkludering. Därtill ska forskningen även inspirera till ytterligare utforskning av dialog, konst och kreativitet i religionsundervisning. Jag är själv inspirerad av arbetet vid Romani Study-programmet på Central European University och europeiska minoritetsperspektiv intresserar mig på bredare front. Ett hermeneutiskt grepp och teorier från counter storytelling, CRT och social exkludering ger mig ingångar att förstå minoritetsperspektiv och analysera maktrelationer.

Stipendier för forskningskostnader

Ada Elgabsi, Åbo Akademi, för fältforskning i samband med doktorandstudier.

Lisa Bukhave Jensen, Uppsala universitet, för materialinsamlingskostnader.