Stipendiater 2024

FM Marika Kivinen, allmän historia, Åbo Akademi (6 månader)

Marika Kivinen är historiker, genusvetare och mezzosopran och arbetar med en avhandling i allmän historia vid Åbo Akademi med titeln ”Tracing exoticism and colonialism in Finnish Art Songs 1914–1939”. Genom tre fallstudier studerar hon hur exotism och kolonialism tog sig uttryck inom den finländska konstmusiken i början av 1900-talet. Forskningen beaktar idéflöden, affekter och sociala praktiker. Exotism och kolonialism i musiken kan länkas till esoteri och tysk orientalism, fransk exotism och till rasifierande diskurser relaterade till musik och musiker. I arbetet ingår tre konserter som visar exempel på dessa fenomen i musik och poesi. Avhandlingen visar hur rasifiering sker i och genom musik och betraktar hur konstnärligt arbete kan ifrågasätta rådande normer. Marika har tidigare publicerat artiklar om vithet och rasifiering i finländsk reselitteratur och feministiska tidningar. Hon leder projektet Untold Stories (Konestiftelsen 2021–2024). I projektet, som kombinerar musik och kreativt skrivande med arkivforskning och historisk forskning för att berätta bortglömda historier om relationen mellan Finland och kolonialism, deltar även FM Maren Jonasson. Hon är medlem i aktivistiska musikforskarföreningen Suoni och är timlärare i sång vid Åbo Yrkeshögskola.

TM Hasib Nasiri, systematisk teologi, Uppsala universitet (6 månader)

Hasib Nasiri är doktorand i systematisk teologi vid teologiska fakulteten vid Uppsala universitet. Hans forskningsprojekt handlar om religionskritik, med särskild fokus på religionskritik inom islamiskt tänkande. Avhandlingens syfte är att på ett metateoretiskt sätt studera religionskritik som en allmänmänsklig tendens inom den europeiska och islamiska filosofisk-teologiska traditionen, med målet att undersöka om och hur muslimer har konceptualiserat kritik av religion. Det vill säga, hur de har bedrivit kritik av olika former av religiositet (islam i praktiskt utförande) och hur sådana former av kritik förtjänar att kategoriseras som religionskritik. Avhandlingen fokuserar specifikt på hur kategorin ”religion” som ett universellt fenomen uppstod i det europeiska mötet med främmande kulturer (mötet med ’den nya världen’), vilket sedan blev av avgörande betydelse för religionskritiken från 1700-talet och framåt. Denna fokus på religionskritikens (inklusive ateismens) egen historicitet banar vägen för att vi ska kunna konceptualisera islamisk religionskritik på nytt. Avhandlingen presenterar en ny metodologi, benämnd ”fasadologi”, som ska hjälpa oss att konceptualisera islamisk religionskritik. Nasiris avhandling undersöker religionskritik från ett tvärtraditionellt perspektiv som kan hjälpa oss att förstå kritik inom större, mer inkluderande sammanhang. Genom sin forskning hoppas Nasiri bidra till ökad medvetenhet om kritikens plats, relevans och aktualitet inom islamisk historia och samtid.

FM Tomas Stenbäck, religionsvetenskap, Åbo Akademi (12 månader)

Den typ av forskning som engagerar mig mest handlar ofta om plats, platsens betydelse och kulturella och religiösa föreställningar om position, lokalitet och territorium. Mitt huvudsakliga forskningsintresse är förhållandet mellan politik och religion, och då särskilt religionens funktion inom olika former av nationalism och populism. Det nuvarande forskningsfokuset ligger på sambandet mellan kulturell nationalism, högerpopulism och religion som kultur, kulturellt arv och kulturell identitet i dagens Europa. I mitt pågående doktorandprojekt studerar jag diskurser hos politiska aktörer inom EU:s folkrepresentation, Europaparlamentet. Här undersöks nationellt sinnade aktörers skriftliga framställningar i parlamentet och jag analyseras hur argumentationen relaterar till uppfattningar om nation, folk, medfödd kultur och inhemsk religion i den föreslagna politiken. Avsikten med forskningsprojektet är att identifiera huvudelementen i den nationalistiska diskursen och att undersöka diskursens utveckling.

FM Karin Ström Lehander, konstvetenskap, Åbo Akademi (12 månader)

Ström Lehanders forskning handlar om den svenska konstnären Tyra Kleen (1874–1951) som var en sökare och ständigt på resande fot. Hon var en exceptionell och världsvan kvinna som växte upp i en adlig överklassmiljö och bodde utomlands långa perioder. Kleen fick sin konstnärliga skolning i Tyskland och Paris, och levde många år i Rom (1898–1907). Hon reste till länder i Orienten och är främst känd för sina symbolistiska litografier och skildringar av dansares magiska handgester, mudras, från Bali och Java. Med bakgrund i symbolismen inom bildkonsten, tillsammans med intresset för teosofi, har Kleen en visuell och textuell produktion som uttrycker andligt sökande. Ström Lehander undersöker hennes konstnärskap, hennes strategiska livsval och nätverk av konstnärskollegor. Ström Lehander är doktorand i konstvetenskap vid Åbo Akademi, har en master of arts examen från Uppsala universitet, och en jur. kand-examen från Stockholms universitet. Hon bor i Stockholm, och förnärvarande är hon tjänstledig från sin adjunktstjänst vid Linköpings universitet.

FM Tora Wall, nordisk folkloristik, Åbo Akademi (12 månader)

I sitt doktorandprojekt undersöker Tora Wall hur föreställningar om skogen och folktrons väsen kommer till uttryck, och flätas samman med varandra, i den upplevelsebaserade turistattraktionen Trolska skogen i Hälsingland. Forskningsprojektets syfte är undersöka hur skogen och folktrons väsen gestaltas i Trolska skogen samt på vilket sätt folklore brukas för att forma platsen och fylla den med innehåll. Ett andra syfte är att studera hur Trolska skogen svarar mot nutidens existentiella sökande efter andlighet och återförtrollning. Undersökningen genomförs med folkloristiska metoder, vilket innebär ett etnografiskt arbetssätt med fältarbeten, där deltagande observationer och intervjuer är centrala. Avhandlingens empiri är mångfasetterat och rymmer olika dimensioner, som inte går att analysera med hjälp av en ensam teoretisk ingång. Det teoretiska ramverket bygger därför på ett eklektiskt förhållningssätt där teoretisk inspiration hämtas från flera ämnesområden, framför allt från folkloristik/etnologi, religionsvetenskap och litteraturvetenskap. Projektet är en del av flera aktuella forskningsdiskussioner inom folkloristik, religionsvetenskap och angränsande ämnen: skogen som existentiell plats, föreställningar om ett utopiskt förgånget, turism som en arena för bruk av folklore samt hur nutida trosföreställningar om en besjälad natur formas i växelverkan mellan populärkultur, folklore och religion.