Suomalaiset muslimit

Suomalaiset muslimit redigerad av Teemu Pauha och Johanna Konttori. Gaudeamus, 2022

Boken Suomalaiset muslimit är en efterlängtad indirekt fortsättning på de två tidigare utgivna böckerna Muslimit Suomessa (1999) och Islam Suomessa: muslimit arjessa, mediassa ja yhteiskunnassa (2008) som beskriver de finska muslimernas liv och position i Finland. 

I flera av bokens 13 kapitel använder sig de 17 skribenterna av empiriskt material i form av intervjuer och enkäter. Muslimerna själva ges en röst om hur det är att leva som en religiös minoritet i Finland. Frågor som lyfts fram i boken är exempelvis hur det är att leva mellan två kulturer gällande familjemoral, sällskapande, könsstympning, klädsel och religionsundervisning och -utövning i skolor och i moskéer. Ytterligare beskrivs hurdana muslimerna är som motionsutövare. Kapitlet om säkerhetsfrågor lyfter även tacksamt fram muslimers röster om profilering och etnisk diskriminering och erfarenheter av omgivningens uppfattning om radikalisering i fängelser. Ett kapitel om tatarerna uteblev och är en av de få anmärkningarna boken får.  

Bokens titel ger en antydan om den förändring som skett i Finland bland muslimer. Tidigare uppfattades islam som en religion för invandrare, därav de tidigare titlarna muslimer och islam i Finland. I och med att allt fler muslimer föds och växer upp i Finland blir islam också mer finländskt, därav titeln finländska muslimer. Bemärkande för finsk islam är att invandringen började relativt sent i jämförelse med många andra europeiska länder och att invandringen inte var styrd. Fastän det finns relativt få muslimer i Finland (ca 2 % av befolkningen) betecknas den muslimska befolkningen både av en etnisk och nationell mångfald. Karakteristiskt för finsk islam är att det funnits tatarer i ca 150 år. Fastän enskilda samhällsdiskussioner väckt känslor betecknas diskussionerna kring muslimer i Finland som betydligt mer moderata jämfört med andra europeiska länder.

Laura Wickström