Våra forskare 2018-01-17T08:31:01+00:00

Institutets forskare

Ruth Illman, FD, docent i religionsvetenskap
Ruth Illman, FD, docent i religionsvetenskapFöreståndare
ruth.illman@abo.fi

Mina huvudsakliga forskningsintressen rör frågor kring kulturmöten och religionsdialog, etnografiska forskningsmetoder inom kulturvetenskaperna samt modern judendom. Speciellt intresserar jag mig för relationen mellan konst (framförallt musik) och religion. Jag arbetar främst med samtidsstudier och kombinerar religionsetnografiska forskningsmetoder med begreppsanalys och religionsfilosofiska närmandesätt.

Ruths CV
Malin Fredriksson, FM
Malin Fredriksson, FMDoktorand i religionsvetenskap, Åbo Akademi
malin.fredriksson@abo.fi

Mitt forskningsprojekt handlar om rasistiska hatbrott i Finland. Forskningen fokuserar på hur rasistiska hatbrott behandlas, tolkas och förhandlas inom det finländska rättssystemet, det vill säga hos polismyndigheten, åklagarväsendet och domstolsväsendet. Den juridiska ramen ger ett avgränsat utrymme för hur hatbrott kan tolkas, men samtidigt förekommer variation som beror på olika faktorer. Mina frågeställningar berör hur de rättsvårdande myndigheterna identifierar hatmotiv, hurdana etiska värden, människosyner och förståelser av kultur, religion och etnicitet som förekommer inom rättssystemet, samt hur dessa förförståelser kan påverka hur rasistiska hatbrott framskrider inom rättssystemet. Forskningens syfte är att ge nya insikter i hur man kan förstå hatbrottets gränser, hur man kan identifiera rasism och främlingsfientlighet inom rättsfall, samt i vilken utsträckning myndigheterna är kapabla att identifiera rasism och diskriminering. Jag bedriver forskningen i anslutning till Åbo Akademi Doctoral Training Network in Minority Research och i samarbete med Polisyrkeshögskolan i Tammerfors.

Malins CV

Institutets forskarplatser

Tore Ahlbäck, FD, docent
Tore Ahlbäck, FD, docentFöreståndare emeritus
tore.ahlback@abo.fi

Mitt forskningsområde har huvudsakligen utgjorts av ”nya” religiösa  rörelser, framförallt Theosophical Society och rörelser som  uppkommit inspirerade av denna, i första hand Anthroposophical  Society men också andra. Det handlar om ett begränsat antal rörelser  som  dock framförallt i Välfärdseuropa har spelat en icke obetydlig  roll.

Mitt forskningsintresse idag är detsamma men nu med mera fokus på  den historiska kontexten och en blick på omfattningen av forskningen  idag på detta område.

Miika Ahola, TM, präst
Miika Ahola, TM, prästDoktorand i teologi, Helsingfors universitet
miika.ahola@helsinki.fi

Mitt huvudsakliga forskningsintresse är ekumenik och kyrkolära. I min forskning fokuserar jag på dialogdokumentet Kyrkan på väg mot en gemensam vision av Faith and Order-kommissionen inom Kyrkornas världsråd. Kyrkodokumentet sammanfattar den diskussion kring kyrkoläran som förts inom den ekumeniska rörelsen under de senaste hundra åren. Dokumentets syfte är att utreda kyrkans väsen och utgöra en konvergenstext som uttrycker den konsensus som nåtts och inspirera till ytterligare dialog. Dokumentet grundar sig på en kyrkolära om gemenskap (på grekiska koinonia), en uppfattning som utgår från övertygelsen att kyrkan är skapad i ett ontologisk deltagande med en treenig Gud genom Jesus Kristus. I min avhandling analyserar jag hur elementen i denna gemenskap kommer till uttryck i dokumentet.

Johnny Långstedt, FM
Johnny Långstedt, FMDoktorand i religionsvetenskap, Åbo Akademi
johnny.langstedt@abo.fi

Mitt huvudsakliga intresse är att studera företag ur ett humanistiskt perspektiv. I mitt fall betyder detta att jag studerar diskurser och värderingar inom företag i olika kontexter. Jag har fyra huvudsakliga spår: psykologiseringen av tvärkulturell forskning och dess inverkan på föreställningar om kulturella olikheter i internationella projekt, ledningen av projekt i komplexa omgivningar, institutionella gränser inom olika samarbetsformer samt värderingar i den lokala livsmedels-, hälso- och bio-, och produktionsindustrin. Min undersökning om psykologiseringen av kultur inom det tvärkulturella forskningsområdet visar att kultur har en deterministisk prägel inom managementstudier och praxis. Detta ifrågasätter aktörskapen hos de kulturellt olika deltagarna och påverkar problemlösning och beslutsfattande. Jag förespråkar användningen av grundläggande mänskliga värderingar i relation till aktörens kontext som en referensram för analyserandet av intressenter inom internationella och nationella kontexter.

Ville Mantere, TM
Ville Mantere, TMDoktorand i arkeologi, Åbo universitet
ville.mantere@abo.fi

I min religionsarkeologiska doktorsavhandling undersöker jag älgens (Alces alces) betydelse i Nordeuropa under stenåldern och äldre bronsåldern (ungefär perioden 11 500 – 1100 f.Kr.). Forskningsmaterialet består huvudsakligen av älgavbildningar i den förhistoriska konsten (hällkonst, älgformade vapen, skulpturer osv.) och av andra forntida lämningar relaterade till älgen (t.ex. fångstgropar och benmaterial). Jag analyserar det arkeologiska och osteologiska forskningsmaterialet med hjälp av etnohistoriska källor beträffande älgens roll bland nordliga fångskulturer. Jag är särskilt intresserad av de trosföreställningar som kopplats ihop med älgen i det cirkumpolära området. Specifika forskningsfrågor som jag behandlar i avhandlingen är, bland annat: förhistoriska jaktmetoders sakrala innebörder, förhållandet mellan björnen och älgen, den förvånansvärt stora proportionen av hornlösa älgar i konsten samt funktionen av de gåtfulla älghuvudstavarna och älghuvudbåtarna som avbildats i hällkonsten.

Kaj Sandberg, FD
Kaj Sandberg, FDForskare, Åbo Akademi
kaj.sandberg@abo.fi

Största delen av min produktion rör lagstiftningen och folkförsamlingsväsendet samt konsulatets utveckling i republikens Rom. Projektet Evolution and Revolution, som jag initierade som direktor för Finlands Rominstitut (2006–2009), gäller de politiska institutionernas utveckling före Sullas reformer och kommer att resultera i en volym i serien ActaIRF. Jag har också undersökt Roms augurala topografi, den s.k. delningen av Romarriket år 395 e.Kr. och storfinansens inflytande på den romerska utrikespolitiken under senrepubliken. Sedan 2014 är mitt huvudprojekt Living with a Living Past in Late Republican and Early Imperial Rome, som gäller den romerska historieskrivningens relation till dokument, monument och socialt minne. Jag har tillsammans med en brittisk kollega anordnat två internationella konferenser i Rom kring detta problemkomplex (2009, 2013) och nyligen publicerat volymen K. Sandberg, C. Smith (red.), Omnium Annalium Monumenta: Historical Writing and Historical Evidence in Republican Rome (Brill: 2017). Mitt arbete inom detta forskningsområde fortgår.

Laura Wickström, FM, PM
Laura Wickström, FM, PMDoktorand i religionsvetenskap, Åbo Akademi
laura.wickstrom@abo.fi

Min forskning handlar om sambandet mellan islam och ekologi. Syftet är att presentera islamska ekologiperspektiv, deras utbredning och verksamhetsområden samt centrala aktörer. Jag har bland annat intresserat mig för hur ekoteologin har utvecklats inom islam och hur samhällssystemet påverkar miljövänligt utövande. Det teoretiska perspektivet är främst religionssociologiskt med speciell hänsyn till rättsutveckling, urbanisering och global förändring. Fyra centrala teman i avhandlingen är transnationalism, sociala rörelser, ekologi och religion samt religiöst och sekulärt. Materialet består i huvudsak av litteraturstudier och fältforskning, som jag främst samlat in i Turkiet och Libanon. I Turkiet koncentrerade jag mig på att intervjua representanter från medborgarsamhället och från det regerande politiska partiet samt religiösa ledare. I Libanon arbetade jag ett år som forskningskoordinator för Finlands Mellanösterninstitut (FIME), som är ett vetenskapsinstitut med verksamhet i hela Mellanöstern med kontor i Beirut. Eftersom institutet samarbetar både med finländska och lokala universitet och högskolor var det en ypperlig möjlighet för mig att bilda nätverk i regionen. Samtidigt fick jag under året en djup insikt i regionen och dess utmaningar.

Vill du bli gästforskare?

Internationella forskare med inriktning på religions- och kulturforskning som är intresserade av att vistas vid institutet t.ex. under tjänstledighet eller stipendiatperiod kan vända sig till institutet med en fritt formulerad ansökan. Institutet kan erbjuda en arbetspunkt i en lugn och inspirerande forskningsmiljö. Därtill står bibliotekets omfattande samlingar till gästforskarnas förfogande. Institutet kan tyvärr inte assistera med boende eller erbjuda stipendiemedel eller resebidrag.